Friday, December 31, 2010

nytt år

vill återigen be er att bli världsföräldrar eller faddrar. Vi har sådant överflöd här o jag tycker att vi ska dela med oss så att barn världen över får ett värdigt liv med möjligheter. Så snälla, offra en hundring i månaden, det betyder att du måste avstå en pizzakväll eller två öl på krogen, men vafan? vad är det egentligen? Ge världens mindre lyckligt lottade små chansen. Puss o gott nytt.

Unicef

Barnfonden

Thursday, December 23, 2010


Som jag älskar er!!!! Mina allra vackraste <3

Sunday, December 19, 2010

schlöööö

orka liksom. ( så säger de tuffa ungdomarna när de inte mäktar med längre)

Sunday, December 12, 2010

Änglar, finns dom?

JA! Det gör dom!! Jag har flera stycken i mitt liv!

Ni uppenbara vet redan vilka ni är <3 O så har vi några som är ganska långt borta men känns nära ändå, Lilla Sina-Fina till exempel. Slå upp ett hjärta av guld i en ordbok och ni kommer hitta en av få bilder (hon tycks undvika kameror den lilla människan) på Sina-lainen!!! Det är lustigt hur man kan tycka så mycket om en människa man aldrig träffat på riktigt :) Men snart ska jag träffa na!

Sedan finns det många fler, Martina, Fidde, habiliteringspersonal etc och alla betyder massor!


puss o lav jo allahopa

Saturday, December 11, 2010

Dags för inlägg, kan tyckas


Har inte bloggat seriöst på ett par hundra år nu, så det kunde ju vara dags för en update om vad Schwoebelarna har för sig. Det har varit ett tufft jävla år 2010 och nu hoppas vi på ett ljust 2011!

Bailey mår bra! Hon är emotionellt helt med i utvecklingen men hennes kropp vill inte riktigt. Hon hade blödning på höger sida och har ju därför en försvagad vänstersida, så nu är det upp till mamsen o papsen o alla som håller lilla fröken att motivera till aktivitet med vänstra sidan :) Gör vi detta får hon med största sannolikhet full funktion - use it or lose it, som doktor magnus sa. Men visst känns det i hjärtat när man ser sin lilla dotter som vill så mycket men inte kan än, men hon fajtas! Jag oroar mig mycket för att jag inte gör tillräckligt och att hon ska missa en massa pga mig. Vissa dagar känner jag mig odrägligt positiv och andra dagar helt förtvivlad.

Vi sitter just nu i valet och kvalet om vi ska göra en anmälan mot personal på KSS. Många fel har begåtts, vissa rent försummliga och farliga.

Cash växer o frodas...o trotsar...ALLT! Han vill inte ta på jamas på kvällen, sedan på morgonen vill han inte ta av den...hahaha <3<3<3<3<3 Han är min solstråle den lille mannen som idag helt oväntat sa "o majj dodd"...fniss

Curtan blev ju av med jobbet i höstas och allt såg redigt svart ut ett tag vi trodde att vi eventuellt skulle behöva göra så att han for tillbaks till merikat, jobbet rumpan i småflis för att kunna skicka pengar. Men nu finns det iaf en strimma ljus, om än långt borta men ändock!

vad gäller sorgen efter mamma så blir det bättre och sämre....jag tänker alltid på henne, försöker komma på vad som gick så fel o vissa dagar dagdrömmer jag om hur allt löst sig och hennes val aldrig hade hänt, jag blir så ledsen. Bailey är så lik mamma och jag önskar hon kunnat se det. Nu kommer första julen utan mamma i hela mitt liv, till och med i USA var hon ju med.

jaja, nu blir det film och godis (jag är faktiskt lite tjock kom jag på häromdagen men det skiter jag till efter jul förfanimig)med bästa maken!